PRESSKLIPP

“Carin Lundin is a class act, one of Sweden’s best jazz singers.” -Allaboutjazz.com, Okt-2015

”Hon tar låtarna, skakar bort gammalt jazzdamm och ger dem en ny polish. Det blir personligt och snyggt och hörvärt. … den här skivan känns mer än välkommen och visar än en gång att Carin Lundin är en av våra bästa jazzsångerskor.” -Dalademokraten, Nov-2015

”Carin Lundin sjunger med kontrollerad innerlighet, härlig timing och swingfyllt med traditionell jazzkänsla. Två spår signerade Carin Lundin, sjungna med inneboende värme är Do Be Mama…..och den avslutande Tribute to Miss A.” –Digjazz.se, Okt-2015

”Vad som också orsakar glädje i örat är Lundins oerhört tydliga diktion, som gör att varenda nyans i texterna blir understruken och betydelsefull på ett alldeles särskilt sätt.” –Smålandsposten, Okt-2015


 

”Carin och bandet inledde med Van Heusens I Thought About You där man på direkten serverades oförfalskad jazzsång och fina instrumentala insatser. Fortsättningen blev ett lyckokast där hon skickligt kreerade en melodimix av klass. Att hon dessutom var en personlig scenartist borgade för en konsert där hennes personliga och chosefria sång skapade en medryckande och charmig atmosfär.”
– Göran Olson, Gefle Dagblad, 2014


”Jag visste det, jag visste det. Likafullt slår Carin Lundins otroliga frasering mig med lycklig häpnad. Och jag vet, jag vet. Jag har redan bränt av starkast tänkbara lovord i samband med Carin Lundins båda tidigare besök på Hudiksvalls Jazzklubb. Men när hon och bandet en stund senare tar fram paradnumret Am I blue, och får fram ett sällsamt storsväng genom att göra den såå låångsamt (applåderna efteråt blir nästan lika låånga), ja då är det svårt att placera någon svensk jazzsångerska högre.”
– Hudiksvalls Tidning, 2010


”Märkvärdig och opretentiös! Sångerskan och kompositören Carin Lundin har, trots hittills fyra lovordade album, inte gjort särskilt mycket väsen av sig. Men hon har befunnit sig i jazzvärlden sedan slutet av 1980-talet. Carin har bland annat spelat med Bernt Rosengren, Gösta Rundqvist, Arne Domnérus och Svante Thuresson. De stora tidningskritikerna har hyllat henne. Repertoaren är lågmäld med väl bearbetade arrangemang av melodier som man oftast känner igen. Låtarna får i Carin Lundins sextett en ny innebörd.”
– SR P2, 2010


”Beppe hittade lekfullheten med ord som kändes lika spontana som improvisationerna. inspirerad av barnens hemliga språk och hemmagjorda melodier. Samma känsla får jag av Carin Lundins ”Kylskåpspoesi”, från skivan Smulor och parafraser. Här finns fraser som ”God natt har jag sagt”, ”Bit bit, kall pommes frites” och ”Fräsa kött, väs väs, lagom trött”. Det här är något så ovanligt som en jordnära jazzblues om en livspusslande småbarnsförälder.”
– Emil Carlsson, Lira, 2009


”Jazzsångerskan Carin Lundin påminner på sitt fjärde album om något som försvunnit i svensk musik i dag – lätthet. Med en flirtig glimt i ögat och en sällsynt självsäkerhet i sitt artisteri leker hon med sina sånger som en katt leker med solstrålar.”
– Fyra Di Di Di Di  Jan Gradvall, Dagens Industri, 2008


”I all sin lågmälda och oförställda vardaglighet är det ett ganska märkvärdigt album som Carin Lundin spelat in. Som en svensk Madeleine Peyroux uppdaterar hon gubbig swingjazz och närbesläktade genrer och gör dem tillgängliga för andra än ingrodda jazzskägg. Att lyckas med konststycket att göra Marilyn Monroes paradnummer I can’t give you anything but love till något mer än en pastisch är en bedrift.”
– Dan Backman, SvD, 2008


”Hennes opretantiösa musikalitet är ett välgörande inslag i en tid där mycket handlar om ett tröttsamt jagande efter originalitet för sakens egen skull – och som paradoxalt nog ofta resulterar i att det mesta låter likadant, formelridet och konstruerat.…..med förståelse för innebörden av uttrycket ”less is more” – har hon gjort en platta med väsentligheter.”
–  Johnny Olsson, Nya Wermlands Tidning,  2008


”vardaglig kaféjazz djupt rotad i svensk tradition. Inbakade i samlingen finns Lundins egna små oförställda jazzvisor, Kylskåpspoesi och Min vals..”
– Helsingborgs dagblad, 2009


”Jag gillar hela köret. Carins röst och inte minst Erik Söderlinds fina gitarrspel sitter så bra i vinterskymningen och så läggs Johan Setterlinds trumpet på som en extra krydda och ger liv och skönhet.”
– Dalademokraten, 2009


”Det är som om Carin Lundin förvarat sångerna på en hylla i sitt kylskåp med poesin på dörren och plockat fram dem vid exakt rätt temperatur, nämligen sin egen. Hon sjunger som i förbigående, lättsamt men ändå eftertänksamt, drar gärna ner tempot, till komp som är just komp. Och allt bättre blir det, för varje lyssning.”
– LIRA, 2009, Bengt Eriksson


”Hon är en öppen och okonstlad sångerska som kan få de mest oemotionellt osmorda dörrar att öppna sig. Hon sjunger rakt igenom okonstlat och med mycket värme..”
– Sundsvalls Tidning, 2009


”Opretentiöst, jordnära och lättillgängligt…faktiskt lite av Monica Zetterlund…sjunger Carin helt betagande.”
– Linköpingsposten, 2009


”Det är i all sin lågmäldhet en av de finaste jazzskivorna från i år.”
– Trotsallt.se, 2009


”Carin Lundin är en skön jazzröst som andas trygghet, som kan sluta sig om ens axlar och låta en vila i varat, som kan bli ens ledsagare. Precis som bra jazzvokalister kan, precis som bra jazzvokalister ska.”
– Groove, 2009


”Hon sjunger med en självklar lätthet, hon sångtassar fram lågmält, mjukt och nära. Det bästa spåret är en tolkning av Owe Thörnqvists När min vän, här lyser både texten och musiken i en blå timme.”
– Ystads Allehanda, 2009


”Carin Lundin har åstadkommit en ovanlig platta, ovanlig i den bemärkelsen att den är rakt på sak på ett lite gammaldags sätt. Den bluespräglade ”Kylskåpspoesi” är Lundins verk rätt igenom.”
– Nya Wermlands Tidning 2009


“Perhaps it shouldn’t be surprising the most attention-getting songs turn out to be Lundin originals. ”Take Your Time Blues” is plodding in pace, but strong in intensity as she and Lundgren both add a dash of audio color to their pitch, giving the sense a real conversation is occurring. ”Available” is a dark ballad where Lundgren and bassist Mattias Welin knock a few dents in the passive listening experience with some low-end rumbles.”
– All about jazz, Mark Sabbatini, 2006


”Kalla det gärna en lyckad come-back där hon utstrålar ett artistiskt lugn som vinner gehör. Moget utan krusiduller ger hon sig hän i melodier mestadels från den odödliga amerikanska sångboken där hon får fram förtroliga stämningar med lyster.”
– Göran Olson,Jazzlife, 2005


”Hon sjunger med en vibrerande innerlighet och hennes nära känsla för rytmiken gör textningen levande. Några stora åthävor finns inte i hennes sång, hon är snarare de små medlens mästare.”
-Torsten Eckerman,LIRA, 2005


”Kalla det gärna en lyckad come-back där hon utstrålar ett artistiskt lugn som vinner gehör. Moget utan krusiduller ger hon sig hän i melodier mestadels från den odödliga amerikanska sångboken där hon får fram förtroliga stämningar med lyster.”
– Göran Olson, Jazzlife, 2005


”Hon sjunger med en vibrerande innerlighet och hennes nära känsla för rytmiken gör textningen levande. Några stora åthävor finns inte i hennes sång, hon är snarare de små medlens mästare.”
Torsten Eckerman, LIRA, 2005


”Carin Lundins röst är enkel – men väger tungt. Är chosefri – men inte naken. Att använda sin röst på ett naturligt sätt – det är konst det.”
– Per-Henrik Cellton, Barometern-OT, 2005


”I vissa låtar får man en känsla av Lill Lindfors, den där lättsamma, nästan lite skämtsamma tonen. I andra låter det mer avskalat, som i ”Little Girl Blue”, där Carins säkra röst långsamt leker fram melodin. Det låter så enkelt, det är så proffsigt.”
– Eva Gussarsson, TARA, 2005


”En röst värd internationell lansering.”
– Bronson B Månsson, Kristianstadsbladet, 2001


”Begåvad låtskriverska…” ”Titelspåret är en höjdare.” ”Carin är startklar och redo att ta över efter Monica Zetterlund.”
– A. Hvidfeldt, Aftonbladet, 2000


”Sångerskan Carin Lundin har hittat sin nisch…” ”Hennes version av Am I Blue var en njutbar rysare.”
– Sven Malm, SvD, 2001


”Det som händer i svensk jazz just nu saknar alla tidigare paralleller i fråga om kompetens, raffinemang och musikaliskt allvar. Oavsett denna mördande konkurrens måste Carin Lundin och hennes kvintett stråla med ett bländvitt ljus allra närmast toppen på detta den nya svenska jazzens Mont Blanc.”
– Borås Tidning, 2000


”Sångerna ligger som gjutna i Carin Lundins mun…”
– Måns Wallgren, DN, 2000


”Hon är en härlig sångerska med ett avväpnande chosefritt tonfall. Jag blir genuint och uppriktigt glad av musiken.”
– OJ, 2000


”Carin Lundin, en svensk Anita O´Day.”
– Eskilstuna Kuriren, 2000


”Ett årtiondes erfarenheter i kvalificerade omgivningar har kristalliserat ut en sånglig personlighet av klass; hon sjunger med okonstlad, naturlig ledighet utan att krysta fram några onödiga extrakrusiduller, men med känsla för rytmiskt raffinemang som är jazzens adelsmärke.”
– Nya Wermlands Tidning, 2000


”Hennes begåvning innehåller så mycket. En väg går mot visa. Men andra vägar och möjligheter speglas i de fraser som lyfter röstens instrumentella förmåga, i swinggreppen som förför, och framförallt i känslan för jazzgruppen som helhet.”
– SvD, 1997


“En sensationellt bra debut. Rösten är varmt sensuell, och hennes tajming är helt perfekt”
– Smålandsposten, 1997